Färsna gård ligger i stadens norra utkant, cirka två kilometer norr om stadskärnan. Gården med omgivande marker omfattar cirka 100 hektar mark och består av åkrar, hagmarker, gamla gran- och tallskogar. Kalkhaltiga jordar i kombination med tidigare bete och Försiktigt skogsbruk har skapat en fin mosaik av glesa skogar och öppna marker som ger en god bild av hur en stor del av Roslagen en gång såg ut. Här kan man hitta ovanliga svampar som violgubbe och orange taggsvamp och naturskogsarterna ringlav, grön sköldmossa och orkidéen knärot. I naturbetesmarkerna öster om Färsna gård växer många arter som minskat starkt i landskapet, som kattfot, darrgräs, brudbröd, solvända och jungfrulin .
Här finns även talrika spår från forntiden i form av bronsåldersrösen, järnåldersgravar och ett tjugotal husgrunder från 1700-talet och framåt. Lämningarna vittnar om att Färsna varit bebott under mycket lång tid.
Färsna är idag en plats för spännande djur- och naturupplevelser och rekreation. Vid gården pågår naturskoleverksamhet, djuraktiviteter, kurser, läger samt praktiskt gårds- och naturvårdsarbete. Från Färsna utgår elljusspår och här finns en värmestuga. Roslagsleden, som börjar vid Danderyds kyrka och slutar i Grisslehamn passerar Färsna.
Den lilla sjön Ludden har en omväxlande natur med ett rikt växt-och djurliv. Söder om sjön finns gammal skog och betesmarker ner mot Vigelsjö. Kring sjöns västra strand finns istället ekbackar med gamla träd. Norr om sjön går gamla banvallen mot Malsta, Finsta och vidare till Rimbo. Området är mycket lämpligt för promenader och cykelturer. Under våren färgas marken i ekbackarna av svalört, vitsippor, blåsippor och vårlök.
Under försommaren kan man få höra mera ovanliga arter som gräshoppssångare, kärrsångare och ibland flodsångare kring Ludden. Gröngöling, mindre hackspett, skogsduva och stenknäck är några av de fåglar som häckar i lövbackarna. I torrbackarna kring banvallen växer brudbröd, solvända, säfferot, korskovall, fältmalört och darrgräs. Här trivs hämpling, steglits och gulsparv.
Vigelsjö naturreservat har en varierad natur med allt ifrån hällmarker, sjöstrand, gammelskog, åkrar och ängar. Området genomkorsas av många stigar och ett elljusspår. På våren lyser det blått av blåsippor och senare kommer rikligt med liljekonvaljer. Här växer också Adam och Eva och kattfot. Mellan Vigelsjö gård och Lommaren finns fina lövträdsbackar, bland annat en ekbacke med gamla träd med ett bestånd av gulsippa. Bland de fåglar som brukar hålla till här kan nämnas grönsångare, kattuggla och skogsduva. I sjön Lommarens vassar hörs sävsparv, sävsångare och ibland skäggmes och trastsångare.
På flera ställen längs motionsspåret i Vigelsjö finns mindre sand- och grustag med en hel del kalkstenar i vilka man kan hitta fossiler som trilobiter, ortoceratiter och musslor.
Norrtäljeån. Söder om Vigelsjö ligger Lommarbadet och strax öster om badet rinner Norrtäljeån ut från sjön. Den slingrar sig genom staden, mot havet, kantad av gamla lövträd. Små forsar, andfamiljer och öringar som hittar lugnvatten bakom stora stenar kan man få uppleva längs ån. Alltifrån 1622, när Norrtälje fick sina stadsprivilegier och in i våra dagar har ån styrt utformningen av bebyggelsen och dess läge. Även kalla vintrar är nästan alltid delar av ån isfri. Då kan man få se både fiskande strömstare och på kvällstid också, med lite tur, utter.
Längst ut på udden går en stenkista över till Borgmästarholmen. Södra halvan av Borgmästarholmen betas och hålls öppen. I backarna ner mot hagen är marken på våren täckt av sippor, vårlök, gullvivor, nunneört och liljekonvaljer.
Borgmästarholmen erbjuder fågelupplevelser året runt. Skäret Harn är ett fågelskär och här häckar både skrattmås, tärnor, vigg och snatterand. I sundet söder om Borgmästarholmen rastar ofta små flockar med skrakar, vigg och ibland också salskrake. Ibland flyger den stora skräntärnan förbi och under senare år har ägretthäger setts här flera gånger. I buskmarkerna kan man få höra både stenknäck, härmsångare och ibland rosenfink. I vassarna runt ön trivs sävsparven och skäggdoppingar.
Lindholmens naturreservat liggerinvid Norrtäljevikens norra strand. Reservatet består av en ekhage med gamla träd och inslag av hassel, asp och lind. Jorden är tydligt kalkpåverkad vilket resulterar i en rik örtflora. På våren är marken täckt av blåsippor, vitsippor, vårlök och nunneört.
Här finns gott om fåglar – och i de gamla lövträden häckar bland annat gröngöling, kaja, skogsduva och nötväcka. Den ovanliga stenknäcken häckar här och nötkråkorna provianterar hasselnötter under hösten.
Sässön skjuter ut som en udde i viken sydost om Lindholmen. Grova ekar och andra lövträd dominerar, men här växer också en hel del granar och tallar. På träden växer en lång rad ovanliga lavar, däribland brun lundlav och den stora lunglaven.
Långgarn kallas ett större kulturlandskap norr om Norrtäljeviken, öster om Sässön. Åkrar och ängar växlar här med ädellövskogsbackar och barrskog. Överallt är kalkinslaget i jordarna närvarande och det skapar en mycket rik flora och inslaget av gammal ek är stort. I lundarna växer bland annat den säregna igelkottsröksvampen. Även fågellivet är rikt här. Några av de ovanligare fåglar som tillfälligt gästat området är sommargylling, härfågel, flodsångare och aftonfalk.
Det är tillåtet att fiska i Norrtäljån 1 januari – 30 september om man har fiskekort. I vissa delar av ån är endast flugfiske tillåtet. På Borgmästarholmen finns iordningställda grillplatser.
Christer Stighäll