Roslagsleden Vira bruk
Roslagsleden från Färsna gård sydväst mot Vira bruk
Redan de öppna hagmarkerna kring Vigelsjö gård ger en antydan om de naturupplevelser som väntar längs Roslagsleden. Innanför sjön Lommarens glesa alridå breder ängar och betade hagar ut sig. De öppna markerna har inslag av mindre dungar med rönn, oxel och hägg. Några större lövträdsbackar finns också där eken dominerar. I de här backarna är det gott om blommor.
Nötkråka, rosenfink och stenknäck är några av de mindre vanliga arterna bland fåglarna kring Vigelsjö Ormvråkar som seglar över dungarna är en vanlig. Däremot har besök av bivråk blivit allt ovanligare.
Leden följer sedan strandpromenaden längs Norrtäljeån ut mot Norrtäljeviken och Societetsparken . Längst ut på udden kan man ta sig över bron till Borgmästarholmen .
Leden fortsätter längs Kvisthamra viken och under E18 till Frötuna kyrka . Denna stenkyrka från sent 1100-tal är en av Roslagens äldsta kyrkor. Lunden med ask, alm, ek och hassel vid kyrkans klockstapel kan mycket väl vara rester av en offerlund från förkristen tid.
Strandskogen har rika inslag av hassel, inte minst ute på udden väster om klockstapeln. Under våren blommar här vätteros, blåsippa, svalört och lungört.
Frötuna kyrksjö är en del av den tidigare segelbara leden från Norrtälje genom Länna kyrksjö till Bergshamra. Fornborgen, strategiskt placerad på Borgbergets topp , med branta stup ned mot Kyrksjöns västra sida, anlades under mitten av järnåldern. Då var det en imponerande anläggning med en 175 meter lång ringmur. Vid Borgbergets strandkant finns en meterdjup jättegryta och på bergets nordbrant påträffades för några år sedan den utrotningshotade smalskaftlaven.
Kyrksjön är relativt djup och har rent och klart vatten. Det fina beståndet av flodkräftor lockar många till kräftfiske varje år. Vid Kyrksjöns sydända, något väster om leden, växer den i Roslagen sällsynta gråalen. Strax norr därom finns en rastplats vid leden.
Från Kyrksjön går leden söderut längs dalgången.. Här dominerar fuktig granskog och marken är täckt av mossor och ormbunkar. Kungsfågelns höga toner hörs ofta liksom hackspettarnas trummande. På tallåsarna runt Fäglasjön och Hagsjön kan man få höra nattskärans spinnande läte under försommaren. Vid Fäglasjön finns en rastplats.
Närmare Fägla öppnar sig åter landskapet. Öster om leden ligger ett stort område medomväxlande skog och ängar som betats under lång tid. Vid den så kallade Pissbacken, i områdets södra del, finns vikingagravar och fossila åkrar som tyder på att Fägla har hävdats ända sedan vikingatiden. Den typen av marker, ogödslade och betade under lång tid, är mycket ovanliga i dag.
Bland alla växter som finns här kan nämnas låsbräken, darrgräs, mjuknäva, solvända och spenört. I skogen vid Pissbacken växer bl.a. underviolen, som är den minst vanliga av de violer som förekommer vid Fägla.
Leden fortsätter längs gamla grusvägar, förbi Biskopsbacken mot Penningby och Väsbysjön. Efter några kilometer längs den gamla byvägen passerar man Penningbys 1400-talsslott. Även om en del av storheten gick förlorad vid en slottsbrand på 1830-talet, är den mäktiga medeltidsborgen fortfarande väl värd ett besök.
Före bron över Penningbyån passerar man en vacker runsten, Penningbystenen. På andra sidan ån ligger det gamla Väsby-gravfältet från järnåldern. Redan när gravfältet kom till och runstenen ristades var detta ett vadställe och därmed en knutpunkt mellan landväg och sjöled.
Vid Penningbyån finns rik mossvegetation och här leker havsöringen .Här kan man även få möjlighet att se en snabbt förbiflygande kungsfiskare, som vissa år även har häckat längs åkanten.
Söder om Penningby, strax efter Grovsta, viker Roslagsleden åter in i skogen. Terrängen växlar mellan blandskog , berghällar, små inägor och fuktig granskog.
Mitt inne i skogen ligger Grevinnans rå, ett gränsröse uppkallat efter grevinnan Juliana von Rosen på Penningby. Vid Grevinnans rå är man ungefär halvvägs mellan Norrtälje och Vira bruk. Det gör den välskötta raststugan särskilt inbjudande för en paus eller övernattning. En avstickare till en av Roslagens finaste gammelskogar norr och nordost om Grevinnans rå rekommenderas.
I de dunkla granskogarna och talrika löv- och grankärren varierar växtligheten. I kärren växer bl.a. orkideer som korallrot, nästrot, nattviol och den vackra skogsnyckeln.
Gammelskogen norr om Grevinnans rå bjuder på ett rikt fågelliv, med bl.a. mindre flugsnappare och tretåig hackspett. Tidiga vårmorgnar kan man med lite tur bli vittne till tjäderspel på berghällarna. Under ljusa sommarnätter hörs nattskärrans spinnande läte över skogen. Då utför även trädlärkan sin sångflykt över hällarna.
I skogarna finns gott om svamp och i de fuktiga kärrmarkerna kan man på hösten hitta både trumpetsvamp och tratt kantareller. Djurväxlar och gamla stigar slingrar sig genom de fridfulla skogarna. I gryning och skymning kommer rådjur och älg för att beta på de igenväxta inägorna.
Från skogsmarkerna kring Grevinnans rå går Roslagsleden över i ett öppet odlingslandskap när den närmar sig gamla Bergshamra by. Leden passerar ån vid den gamla kvarnen som varit i bruk sedan1500-talet. Numera fungerar den som hembygdsgård. För vandrare utefter Roslagsleden är kvarnen ett naturligt rastställe.
Från Bergshamra fortsätter leden genom hällmarkstallskog. Korp, spillkråka och korsnäbbar tillhör de här markernas fåglar, liksom tjäder och orre.
Efter att ha korsat Rialavägen och följt en kraftledningsgata går leden in i blåbärsgranskog. Här har man ofta sällskap av tofsmes, talltita och kungsfågel. I den blockrika terrängen har både grävling och räv sina gryt.
Vid kommungränsen mellan Norrtälje och Österåker passerar man en öppen mosse som doftar friskt av skvattram. Här växer även hjortron och tranbär.
Mellan sjöarna Trehörningen och Stensjön följer man en bergås med lättgången terräng . Enstaka lärkträd bryter här tallarnas dominans.
Närmare Losjön möter åter betade ängsmarker med en rik örtflora. På våren färgas markerna gula av all svalört. Häger och fiskgjuse fiskar ofta i sjön, där det också finns storlom.
Slutmålet för den här etappen är Vira bruk, vackert belägen vid Viraån. Under 1600- och 1700-talen låpg här en av Sveriges främsta vapensmedjor. Från 1840-talet blev liar och yxor brukets specialitet. Under 1900-talet upphörde man med smidet och bruksmiljön förföll. Byggnaderna har nu rustats upp och i en av smedjorna sker tillverkning (och försäljning) i liten skala.
I de lummiga lövträden längs ån finns under våren gott om småfåglar-grön- och härmsångare, näktergal, rosenfink- och i skymningen kan man få se fladdermössen jaga nattsländor. Sländornas larver är åtråvärd mat för de strömstarar som övervintrar vid Viraåns forsar.
Viraån kantas bitvis av blomvass och vildbalsamin och här växer också flera ovanliga vattenmossor.
Att notera:
Från Vira bruk fortsätter Roslagsleden via Domarudden till Danderyds kyrka. Längs leden finns flera välskötta rastplatser med övernattningsmöjligheter.
För kortare vandringar går det bra att ansluta till leden på flera platser, bl.a. vid Frötuna, Penningby och Bergshamra.
Penningby slott är öppet för visningar sommartid efter överenskommelse per telefon 0730-96 35 43, www.penningbyslott.se
Rekommenderad årstid:
Hitta hit
Roslagsleden. Färsna gård är knutpunkten för Roslagsleden inom Norrtälje kommun. Härifrån går leden västerut till Vira bruk och vidare till Danderyds kyrka. De första fyra milen mellan Norrtälje och Vira bruk går genom en omväxlande natur och passerar flera intressanta kulturmiljöer. Den som vill förlänga sin vandring kan fortsätta Roslagsleden i ytterligare sex mil fram till Danderyds kyrka.
Från Färsna gård utgår också den senaste delen av Roslagsleden som går norrut till Grisslehamn. En sträcka på nära 7 mil ,varav de tre sista milen längs Väddökusten.
Se vad som setts på platsen
Gå till Artportalen