Tranvik

Levande jordbruk

Det var förekomsten av de vita blåsipporna som gjorde att den så kallade Sippbacken på Tranvik avsattes som naturminne 1958. Tolv år senare avsattes ett betydligt större område kring Tranvik som naturreservat.

De låglänta områdena mellan lövskogsbackarna utgörs av odlingsmarker som påminner om att Tranvik fortfarande är ett levande jordbruk. Lövbackarna och strandängarna hålls öppna av betesdjur. Ända in på 1930-talet var Tranvik en del av Penningby slott. Härifrån skeppade man förr ut spannmål och ved till Stockholm för försäljning.

Speciell vattenvegetation

Havsviken som omger Bärsö, kallad yttre fladen, tillhör Roslagens intressantare så kallade trösklade havsvikar. Här finns en mycket speciell vattenvegetation med olika arter kransalger och stora mängder havsnajas. Arterna förekommer nästan enbart i vikar av Östersjöns bräckta vatten, men är annars mycket ovanliga.

Runt fladerna finns flera hävdade havsstrandängar med artrik flora. Förutom de karakteristiska gräsen och halvgräsen så växer här bland annat smultronklöver, ängsbräsma och ormtunga.

Fladerna i sin tur omges av lövrika lundmiljöer och fina ekbackar, av vilka Sippbacken söder om Inre Fladen är den största. Sippblomningen under våren är magnifik med alla tänkbara färger som en blåsippa kan ha. Men här växer också mängder av vårlök och på några fläckar även desmeknopp.

Det är den kalkrika jorden som bidrar till att floran är så rik i området. Typiska lundväxter i skogarna här är blåsippa, tandrot, trolldruva, vårärt och sårläka. På Bärsös löväng växer Adam och Eva och på ön växer också kungsängslilja.

I Tranviks naturreservat finns även några av Roslagens allra artrikaste svamplokaler. Det är främst kalkbarrskogarna i reservatets södra och västra delar som är mest intressanta. I den sluttande och fuktiga granskogen nära gården Karl-Ols finns en lång rad sällsynta svampar, till exempel violgubbe, grangråticka, jättekamskivling, kryddspindling och dofttaggsvamp. På granlågor kan man med lite tur hitta de brandgula fruktkropparna av brandticka.

Fiskande fiskgjusar förgyller

Den Inre fladen kan under vår- och höstflytt locka till sig rastande vadarfåglar. Särskilt grönbenor, gluttsnäppor, brushanar och ibland också mosnäppor och strandpipare. Till häckfåglarna hör enkelbeckasin och rödbena och häger provianterar gärna här.

Den goda tillgången på gädda, id och braxen drar till sig fiskgjusar till de grunda vikarna. Också havsörnen har blivit en regelbunden syn. Under sommaren fiskar skräntärnan i fladerna tillsammans med traktens andra tärnor.

Från lövbackarna hörs under tidiga vår- och försommarmorgnar en intensiv kör av fåglar. Här finns grönsångare och härmsångare, göktyta och stenknäck och inte sällan får man se den smultronröda rosenfinken. Stare, skogsduva och kattuggla hittar lämpliga bohål i lövbackarnas träd.

Från geologisk synpunkt är Tranvik intressant genom förekomst av ultrabasiska gabbrobergarter.

Att notera

Bärsö nås endast med båt.

På några platser är det tillåtet att tälta över natten

Kristoffer Stighäll