Rönnskärs udde

Fåglar, men även växter att upptäcka ...

Alltsedan 1940-talet har Rönnskärs udde regelbundet besökts av fågelskådare från när och fjärran. Udden bjuder på upplevelser hela året, men det är hösten som utgör höjdpunkten. Det är då fågelsträcken från Finland passerar på väg mot övervintringsområden i söder och sydväst.

Även den som är intresserad av växter har mycket att hämta vid Rönnskärs udde. Innanför udden och söderut längs kusten är marken kalkrik, och här finns flera rikkärr med många intressanta arter.

Sträcklokal av betydande kvalitet

Rönnskärs udde är i första hand en flyttfågellokal. Jämfört med Skatudden, belägen längst upp i norr på Väddö, är det sydgående sträcket här mer omfattande, medan det motsatta normalt gäller för insträcket från andra sidan Ålands hav. Vid nordlig vind kan dock även det västgående sträcket vara betydande vid Rönnskärs udde.

I juli är det främst vadare som passerar mot söder men i augusti är det också till exempel tärnor och skrattmåsar. Även simänder som kricka, bläsand och stjärtand börjar komma igång på allvar mot slutet av månaden. De första timmarna efter gryningen är normalt de mest givande. Vid denna tid kan det vara värt att ta en promenad ned till Sennebyhaken. Här kan det ibland rasta en del vadare. Sennebyhaken kan för övrigt vara ett alternativ till udden som observationsplatsplats.

I september har fågelflyttningen kommit igång på allvar. Simandsträcket är intensivt vissa dagar och dessa kan bli minnesvärda. I huvudsak är det bläsänder och krickor, men även stjärtand förekommer ibland ganska talrikt. Likaså sjöorre kan vissa dagar passera mot söder i stora antal. Dagar efter kalluftsinbrott med vindar från nord eller nordost är vanligtvis mest givande.

Även om insträcket från öster inte alltid är så omfattande, kan det vara nog så intensivt en del dagar, särskilt vid nordlig vind. I september är det kanske främst rovfåglar man spanar efter. Sparvhök är den vanligaste arten, men även andra rovfågelarter som till exempel havsörn och blå kärrhök kan ses komma in över havet. Andra arter som också kan ses komma in över havet från öster med början i september är bland annat sädgås, ängspiplärka, grönsiska samt bo- och bergfink.

I skiftet september/oktober är fågelflyttningen normalt som mest omfattande. Simänder och rovfåglar passerar fortfarande, likaså dagflyttande tättingar i varierande antal. Sträcket av lommar är som intensivast under oktober och detsamma gäller för de tyngre dykänderna ejder, sjöorre och svärta. Sjöfåglarna passerar nästan utan undantag längs med kusten åt söder, medan rovfåglar och andra landfåglar i huvudsak kommer in över Väddö från öster. Vid frisk sydostlig vind kan stora mängder sjöfåglar passera på nära avstånd. Då är också chansen att få se prutgås och vitkindad gås som störst.

Kråka och alfåglar är två arter som sätter sin prägel på Rönnskärs udde under oktober. Båda börjar uppträda i början av månaden, men det dröjer inte många dagar förrän de är mycket talrika. Kråkor kommer in över havet från Finland i hundratal, och på det grunda vattnen utanför udden rastar mängder av alfåglar. Alfågeln håller sig kvar här så länge det finns öppet vatten och kan ofta räknas i fyrsiffriga antal. Bland dessa kan man i oktober hitta andra rastande sjöfåglar, som till exempel flockar av sjöorre, enstaka doppingar och storskarvar.

Under oktober passerar vissa år även invasionsarter på flyttning, olika arter från höst till höst. Gråsiskan är ofta den talrikaste, men även sidensvans, mesar och korsnäbbar kan förekomma i stora mängder. Med längre mellanrum kan även till exempel nötkråka och tallbit uppträda i ganska stora antal.

I november har höstflyttningen till övervägande delen redan passerat, men det kan fortfarande vara värt att göra ett besök vid udden. Bland alla alfåglar kan man nästan alltid hitta andra rastande sjöfågelarter. Man kan fortfarande få se lommar, änder och måsar på flyttning längs kusten. Det är också vid denna tid man har störst chans att få se flockar av sångsvan och snösparv.

Även ett vårbesök vid udden kan ge minnesvärda fågelupplevelser. Särskilt om man har turen att vara på plats då isen spricker upp efter en sen isvinter. Mellan bälten av drivande is samlas då mängder av i första hand ejder och alfågel. En vindstilla morgon ljuder deras spelläten vida omkring och det är en stor tilldragelse. Bland alla ejdrar och alfåglar kan man finna andra sjöfåglar som till exempel simänder och skrakar, med mycket tur även någon praktejder. Tidiga morgnar i april kan flyttningen vara mycket intensiv. Flock efter flock av främst ejdrar passerar över havet med nordlig kurs. Längs stranden och över skogen drar mängder av bland annat tofsvipor, duvor, sånglärkor samt bo- och bergfinkar mot norr. Ut över havet, mot Åland, försvinner flockar av sångsvanar och sädgäss, men även många kråkor och kajor samt enstaka rovfåglar.

Artsammansättningen i maj är annorlunda. Istället för ejder och alfågel är det bland annat storlom, svärta och småskrake som flyger förbi mot norr. Enstaka grå- och svarthakedoppingar brukar man också kunna se under denna månad. Passagen av dagflyttande tättingar har nu i stort sett upphört, men trafiken av de arter som mest flyger under den mörka delen av dygnet är fortfarande intensiv. Många av dessa avbryter flyttningen när de når fram till havet och går ned för att rasta. En promenad längs stranden vid denna tid kan därför vara givande. Det kan vissa morgnar vara många tättingar som rastar och bland dem kan man finna mindre vanliga arter som till exempel blåhake.

Tack vare uddens strategiska läge och dess långa historia som välbesökt fågellokal, har många arter observerats här genom åren. Totalt rör det sig om cirka 225 fågelarter och bland dessa kan landets första citronärla nämnas (30 september 1972).

Örtrik granskog

Skogen innanför Rönnskärs udde och Sennebyhaken består till övervägande delen av örtrik granskog. Den är till stor del påverkad av det moderna skogsbruket, men det finns fortfarande relativt orörda partier kvar. Marken, särskilt innanför Sennebyhaken, är mycket kalkrik vilket ger en rik flora. I granskogen finns rikligt med tibast och ett flertal arter orkidéer, som guckusko, knärot, korallrot, grönyxne och skogsknipprot.

Insprängda i skogen finns ett flertal kärr som påverkas av den kalkrika marken. I dessa rikkärr växer orkidéer som flugblomster, blodnycklar, kärrknipprot och gulyxne. Man kan också finna ovanliga arter gräs och halvgräs.

Att notera

Vägen mellan Älmsta och Rönnskärs udde är smal och krokig och sträckan mellan Sandviken och udden är dessutom kantad av fritidshus. Du måste därför, om du kommer med bil, köra sakta och försiktigt, särskilt om du anländer tidigt på morgonen, för att inte störa. Parkera bilen så att den inte blockerar framfarten för andra, helst längs med den gamla avsnörda vägslingan innanför udden. Undvik att gå längs stranden där husen ligger nära vattnet.

Vid Sandvikens badplats, en dryg kilometer från udden, finns en campingplats som är öppen vår, sommar och in på hösten. Här kan man tälta eller parkera husvagnen. Man kan även bo på turistgården Haga i Älmsta (tel. 0176-50078).

Bill Douhan