Penningbyån och Väsbysjön

Rikt djurliv runt Penningbyån

Penningbyåns källflöden kommer från Sandasjön och Angarn i Riala och Rö via Lännasjöarna ner till Väsbysjön. Efter Väsbysjön tar Penningbyån vid, och vattnet mynnar så småningom i Edsviken, en så gott som avsnörd havsvik.

En vandring längs ån från Fiskarudden vid Edsviken till Väsbysjön bjuder på fina naturupplevelser. På många ställen slingrar sig ån fram, eller meandrar, och ibland forsar den fram. Där ån grävt sig ner är stränderna branta, på andra ställen flyter ån ut i kärr, som vid Väsbysjöns utlopp.

Igenväxande slättsjö

Väsbysjön vid Penningby slott är en igenväxande slättsjö. På södra sidan av sjön ligger den fina byn Väsby som gett namn åt sjön. Mellan byn och sjön ligger betade, delvis trädklädda hagmarker. Kring Väsby finns en del gravfält och vid slottet resterna efter en tidigare anlagt så kallad engelsk park.

Svårgenomtränglig grönska på sommaren

Längs ån och kring Väsbysjön är grönskan sommartid nästan tropiskt ogenomtränglig. En vacker bård av klibbal kantar ån längs det nedre loppet. På ställen där stränderna ligger högre trängs ädla lövträd som lönn, ask och ek med asp, björk och hägg. Ovanför fallet, där det förr fanns en kvarn, slingrar sig ån fram i meanderbågar. Många av alarna i vattenlinjen uppvisar mangroveliknande styltrötter där jorden sköljts bort. I ”djungeln” runtom växer nästan manshöga nässlor, älgört och ormbunkar, bland annat strutbräken.

Längre uppströms blir stränderna brantare. På ett ställe gränsar ån till en hög och mossklädd klippbrant. Fram mot Penningby handel rinner ån djupt nedskuren mellan lövträdsklädda stränder. Närmare Väsbysjön kantas ån åter av frodig grönska och sumpiga kärr med stora starrtuvor och ormbunkar. Fram emot Väsby gård vidtar betade hagmarker där det invid en linbasta finns en fin torräng med rik flora. Här växer jungfrulin, månlåsbräken och Sankt Pers nycklar och på fuktiga hällar blommar på våren desmeknopp.

Storväxta träd av många slag

I Penningby slottspark växer en variationsrik uppsättning med träd av imponerande storlek, inte minst grova askar, lönnar, lindar och en och annan alm och bok. Vid Väsbysjöns sydöstra strand finns en betad blandskog med gläntor och örtrik flora.

Bra ställe att se strömstare vintertid

Djurlivet är rikt i det omväxlande landskapet. Det gäller inte minst i Penningbyåns vatten och närmast omgivning. En lång rad fiskar går under våren upp för att leka i ån. I början av maj kan man med lite tur och tålamod få bevittna Vimmans lekvandring. Hannarna, som normalt är silverfärgade, färgas nu i djupt purpur. Fiskrikedomen drar till sig både fåglar och däggdjur. Häger jagar dagligen i ån och under senare år har både kungsfiskare och utter setts till och från. Kalla vintrar brukar Penningbyån vara en av de bästa åarna att se strömstaren i.

Omgivningar som uppskattas av fåglar

Väsbysjön är en mycket fin fågelsjö, även om klarvattenytan minskat alltmer under senare år. Bra observationsplatser finns på berghällar invid sjöns södra strand. Till häckfåglarna i sjön hör trana, sångsvan, grågås, brun kärrhök och sävsparv. Under våren rastar ofta mängder av sim- och dykänder och då har man chans att se bläsand, skedand, snatterand och salskrake. Under försommarkvällar brukar sjön och dess omgivning locka till sig många nattsångare. Med lite tur kan man få höra vaktel, kornknarr, småfläckig sumphöna, rördrom, gräshoppsångare, flodsångare, vassångare, trastsångare, och kärrsångare.

I de gamla trädens håligheter i Penningbyparken häckar kattuggla, skogduva, gröngöling och mindre hackspett. Även härmsångare, stenknäck och rosenfink har här säkra tillhåll. Kring stenmurar, åkerholmar och odlingsrösen trivs buskskvätta, stenskvätta, törnskata och gulsparv. Under åren har en lång rad sällsynta fåglar setts kring Väsbysjön, däribland ägretthäger, vit stork, svart stork, mindre sångsvan, röd glada, svarttärna, sommargylling, pungmes och ringtrast.

Fladdermöss som jagar

De gamla hagmarkerna vid Väsby och Penningbyparken är viktiga jaktmarker för traktens fladdermöss. Bland de arter som påträffas här finns bland annat mustaschfladdermus och stor fladdermus. I ihåliga träd lever också många vedinsekter och här finns till exempel den bruna guldbaggen.

Spännande lavflora

Slottsparkens gamla, grova lövträd hyser också en mycket rik lavflora. Och här finns allt ifrån den stora lunglaven till de mycket små arterna ekspik, rödbrun- samt brunskaftad blekspik. I den betade blandskogen sydväst om Väsbysjön lever en säregen svampflora med sällsyntheter som kragjordstjärna, trollskägg och svartnande kantarell.

Att notera

Från Väsby utgår trevliga småvägar lämpliga för promenader. En går västerut, längs med sjökedjan genom omväxlande gammal skog och små inägor, mot Issjö by. En annan går i sydvästlig riktning in i storskogen mot raststugan grevinnans rå, som ligger invid Roslagsleden. Längs vägen mellan Väsby och Penningby före detta lanthandel, vid väg 276, finns flera forngravfält.

Penningby slott tillhör de äldsta profana byggnaderna i Sverige. Det nuvarande stenhuset började uppföras någon gång efter 1466, då en äldre bebyggelse förstördes i samband med senmedeltidens inbördesstrider. Senast mitten av 1500-talet kompletterades försvarsborgen med två diagonalställda försvarstorn. 1673 inleddes ombyggnader från borg till slott, vilka pågick till i början av 1730-talet. De båda källarvåningarna bevarar dock den ursprungliga medeltida karaktären, och inrymmer bland annat en stor, vattenfylld brunn som alltjämt är fungerande. Parken i engelsk stil anlades 1805. Ägarsläktens ambition är att värna om och bevara slottet och dess närmaste omgivningar. Slottet visas för allmänheten varje sommar, för aktuella öppettider se www.svensktkulturarv.se.

Kristoffer Stighäll