Erken

Klar och glänsande

Erken betyder den klara eller glänsande, vilket är ett välfunnet namn på Sveriges mest undersökta sjö, limnologiskt sett. Här ligger nämligen Erkens sötvattenslaboratorium vid Norr Malma, som inrättades redan på 1930-talet.

För en sjö av denna storlek, 1 mil lång och som mest 3,5 km bred, har Erken ett litet tillrinningsområde med bara Ältaån och mindre bäckar som tillflöden.

Erken är sedan gammalt känt för sitt fina kräftfiske. Långt in på 1900-talet fångades varje sensommar och höst omkring 50 000 tjog flodkräftor som bland annat såldes till Stockholm. Erken drabbades dock av kräftpesten, som i början av 1930-talet slog ut hela kräftbeståndet. I mitten av 1960-talet inplanterades den amerikanska signalkräftan, som är resistent mot kräftpest och som nu finns i hela sjön.

Under vintertid erbjuder sjön fina isar, lämpliga för skridskoåkning och pimpelfiskare. De många klippuddarna och oexploaterade stränderna erbjuder gott om fina rastplatser för besökaren och chansen till minnesvärda naturupplevelser är stora.

Växtlighet och djurliv

Sjön omges av löv-, barr- och blandskog i skön växling. Öppna odlingsmarker i sydost och kring Kristineholm i väster omges av vackert betade strandpartier med lundar av ek, ask, lönn och lind. Särskilt i områden med gammal ek är djur- och växtlivet särskilt rikt. Det gäller i synnerhet insektsfaunan och en lång rad sällsynta fjärilar och skalbaggar är kända från sjön och dess omgivningar.

Nästan överallt runt sjön är jordarna kalkrika vilket skapat en rik flora, där blåsippa, vårärt, lungört, underviol och myskmadra täcker marken. Det finns också, särskilt vid sjöns norra strand, områden med sällsynta lundväxter som varit kända här och varit populärt utflyktsmål för universitetsstudier under lång tid. Särskilt i stenblocksrika områden är linden ett vanligt trädslag. I kalkmarkerna runt sjön finns också en mycket artrik svampflora med sällsyntheter som saffransticka, cinnoberspindling, violgubbe, koppartaggsvamp och grönfjällig fjällskivling m fl.

För den uppmärksamme kvällsvandraren är det inte svårt att i sommarnattens skogsgläntor upptäcka fladdermössen som här är välförsedda med mat tack vare det rika insektslivet runt sjön. Även i övrigt finns gott om djur i skogsmarkerna runt sjön. Under senare år har både lodjur och utter återkommit till takten från att ha varit borta länge.

Storlommen är något av en karaktärsart för Erken. Variationen av olika naturtyper och förekomst av riktigt gammal skog runt sjön gör att fågellivet är särskilt rikt här. Till häckfåglarna hör numera både rördrom, fiskgjuse, duvhök, bivråk, mindre hackspett och järpe. Havsörn ses regelbundet jaga över sjön och både slaguggla och mindre flugsnappare hörs ibland.

Norr Malma

Direkt söder om Svanberga, vid sjöns östände, ligger Norr Malma naturreservat. Reservatet är sju hektar och avsattes redan 1955 för att bevara ekhagen med de flerhundraåriga ekarna. Att backen har kunnat bevaras genom seklerna beror säkert på att den fungerat som begravnings- och kultplats under mycket lång tid. I den betade backen växer omkring 400 gamla ekar spridda, och på våren täcks marken av vitsippor, blåsippor, vårlök, svalört och gullvivor. I de gamla trädens håligheter häckar både göktytor, starar, kajor, skogsduvor och kattugglor och här lever också flera arter fladdermöss.

Även längre västerut kring Norr Malma gård och den limnologiska fältstationen finns ekhagar och gott om flerhundraåriga träd. Delar av dessa hagar är dock inte lika välhävdade som naturreservatet. I dessa mer vildvuxna lövlundar trivs stenknäck, grönsångare, härmsångare och mindre hackspett.

Ekhagarna kring Norr Malma tillhör de allra artrikaste när det gäller svampar och lavar, varav många är beroende av de gamla träden. Här finns till exempel Roslagens enda kända förekomst av gammeleklav, men också andra sällsyntheter som ekspik och skuggorangelav. Bland svampar finns blekticka, korallticka, oxtungsvamp och ekvaxskivling.

Svanberga skolskog

Mellan Svanberga skola och Erkens västra strand, norr om Svanbergaviken finns en populär strövskog med många stigar och ett vindskydd med eldstad. Även här är kalkrikedomen stor och floran mycket rik på lundväxter och skogsorkidéer. Närmast sjön växer stora lövträd och längre in från stranden blir gamla granar vanligare. En bred stig passerar igenom skogen och går ut mot Svanskärsudden vid sjön. På våren är fågelsången intensiv i skogen och här trivs både stenknäck, steglits, skosduva och härmsångare. Skogen har blivit känd för sin rika svampflora och många mycket ovanliga arter lever här, däribland pluggmusseron, grönfjällig fjällskivling, kragjordstjärna och brandticka.

Hasselhorn

Hasselhorn är en av de uddar som skjuter ut i sjön på norra sidan. Området är idag naturreservat och tillhör de mest kalkrika vid sjön vilket resulterat i en särskilt rik flora. En naturstig ringlar genom området och passerar ädellövskog, rena lindbestånd, barrnaturskog och nästan ren lövskog. På senvåren färgas markerna vita av myskmadrans små stjärnlika blommor och en fin doft sprider sig. Men här finns också bland annat tibast, vårärt, tandrot, sårläka och vätteros. På humleblomster i området lever den sällsynta skalbaggen igelkottviveln och på vårärt lever vårärtspetsvivel.

Hammaren

Hammaren, en annan stor udde på sjöns norra strand, tillhör de botaniskt rikaste lundområdena i hela Roslagen. Förutom de redan nämnda örterna växer här gott om olika så kallade lundgräs. Spritt växer långsvingel och skogskorn, storgröe är lite ovanligare och på en liten höjd norr om huset på udden växer strävlosta och skogssvingel. I mer grandominerade kalkpartier upp emot Erkenvägen växer många ovanliga svampar som violgubbe, grangråticka och gul taggsvamp.

Södergarn

Södergarn är den största ön i Erken och ligger utanför Hammaren. På öns västra del finns en gammal blandskog med mängder av gamla och grova ädellövträd. Lind finns över hela ön, särskilt i stenblockspartier. Lundfloran är välutvecklad och här täcks marken av myskmadrans små bladkransar. På de gamla ädellövträden finns en lång rad lavar och mossor, där lunglaven är en av de största och mest dekorativa. Öns östra hälft består av yngre lövrik skog, som är tät och svår att tränga igenom. Mindre hackspett, stenknäck och stjärtmes ses ofta på ön.

Norrskogen

Norrskogen heter ett annat naturreservat norr om Erkens västra del och sträcker sig upp till sjön Gisen. I söder utgörs Norrskogen av en lövsumpskog med grova gamla träd och rik örtflora. Längre norrut övergår kärret i en gransumpskog med gamla träd. I bäckdråg och fuktstråk växer förutom myskmadra även dvärghäxört, gullpudra och springkorn. Den speciella floran gör att området har en mycket speciell och artrik fauna av småfjärilar och här lever t ex springkornsfältmätare. Med lite tur kan man under hösten hitta de köttiga fruktkropparna av kragjordstjärna i barrmattor på marken. Norrskogen brukar vara ett av de bättre ställena att få höra och kanske se mindre flugsnappare.

Kristineholm

Kristineholm. Det gamla herrgårdslandskapet vid Kristineholm vid Erkens västra strand utgör en av de allra vackraste miljöerna kring sjön. Här finns en av de största samlingarna av flerhundraåriga ekar i hela Roslagen. De ekklädda höjderna växlas med ljusöppna beteshagar och täta lövskogar ner mot sjön. Utefter den gamla banvallen som passerar förbi finns torrängspartier med nektarrika blommar.

Tyvärr har flera av de allra äldsta ekarna dött under senare tid på grund av bristande hävd, men trots det så finns här några av de mest exklusiva svamparna i Roslagen. På gamla ekar växer saffransticka och på marken under hassel växer igelkottröksvamp och cinnoberspindling. På gamla askar har den sällsynta laven rödprick hittats och på gamla ekar neråt sjön lever laven ekspik. Kring herrgården lever minst nio arter fladdermöss, däribland den ovanliga trollfladdermusen.

Under våren är fågelsången intensiv i ek- och lövbackarna. Mindre hackspett, stenknäck, härm-sångare, grönsångare och skogsduva häckar här och de gamla ekarna rymmer flera par kattuggla. I Ältaån, som rinner söder om herrgården, passerar ofta uttrar förbi, även om de sällan ses. Under senare år är både videfuks och sälgskimmerfjäril påträffade i området.

Naturreservatet Bellberget

Naturreservatet Bellberget är en stor, skogklädd udde på sjöns södra sida. Skogen här är gammal, och variationsrik och växer på kalkrika jordar vilket skapat en rik örtflora. Förutom de karakteristiska lundväxterna växer här både skogsstarr och den stora orkidéen guckusko. På de gamla lövträden växer en lång rad mossor och lavar, till exempel aspfjädermossa, höstöronmossa, småflikig brosklav, lunglav och ädellav. För den svampintresserade har Bellberget mycket att erbjuda. Här växer rariteter som gul lammticka, igelkottröksvamp, kristallticka, rosenticka, blackticka och brandticka. Längst ut på udden finns en eldstad varifrån man har fin utsikt över Erken.

Viksjön

Viksjön är en liten sjö sydväst om Erken, vid byn Vik. Kring sjöns utlopp i nordost finns ett intressant rikkärr. Bland det som växer här kan nämnas ängsnycklar, slåtterblomma, kärrspira, kärrfräken och tagelstarr. Även den ovanliga orkidéen knottblomster växer vid sjön och i vattnet finns flera mycket ovanliga kransalger samt sumpbläddra.

Kristoffer Stighäll