Tullviksbäcken

Upplev öringleken

Den som vill uppleva skådespelet med lekande öringar har störst chans att göra det i bäckens meanderområde, en bit in från strandbrynet. Det är här, på den fina sandbottnen som öringarna lägger sin rom. Under våren är det i samma små forssträckor med småstenar och sand som flodnejonögon har sina lekplatser. Med lite tur kan man se de ål-lika fiskarna suga fast vid en sten och därefter krumbukta för att flytta stenen, och där skapa en lekgrop.

Rikkärr med stor artrikedom

Den norra bäckfåran avvattnar Fjällboträsket, som är en källsjö omgiven av gungflyn. Merparten av dessa är tydligt kalkpåverkade med speciell så kallad rikkärrsflora. Det märks tydligt när man tittar närmare på mossorna som växer här, t ex den säregna piprensarmossan, den djupröda purpurvimossan och guldgula gyllenmossan. Bland den glesa vassen på gungflyna växer mängder av kärrknipprot, ängsnycklar, majviva och slåtterblomma. I mossan trivs också en lång rad mycket små landsnäckor, däribland den sällsynta kalkkärrsgrynsnäckan.

Skogslevande arter trivs nordost om sjön

I barrskogen kring Fjällboträsk och i hällmarksskogen nordost om sjön, lever flera arter som trivs i gammal skog. Det gäller både tjäder, järpe, lärkfalk och naturskogsarter som knärot, ringlav, aspgelélav, aspfjädermossa och kragjordstjärna.

Örtrik granskog

Tullviksbäcken flyter på sin väg mot havet genom en örtrik granskog med en del lövinslag. Bitvis dominerar skavfräken stort, men i andra partier växer lundarter som skogsknipprot, skogsnycklar, tandrot, sårläka, underviol, vårärt, och ögonpyrola. I ljusare partier trivs lundsmörblomma, vårärt och spenört och i fuktigare växer kärrfibbla, brudborste och desmeknopp. På marken invid bäcken växer en mängd fina mossor, till exempel rutlungmossa och mörk husmossa.

Frossört och kabbeleka på stranden

Närmast havet flackar terrängen ut och sista biten silar bäcken fram som ett litet delta, utan tydlig bäckfåra. Här bland stenarna växer många typiska strandväxter som kabbeleka, frossört, strandkvanne och strandvänderot. På klipporna invid bäckmynningen återfinns några mindre vattensamlingar, så kallade hällkar. Här trivs vattensalamandrar, både den större och den mindre arten. Det är också bland strandklipporna i naturreservatet som hasselsnoken lever, tillsammans med både huggorm och snok. Tänk på att alla ormar är fridlysta enligt lag!

Det här kustavsnittet mot Ålands hav saknar i stort sett öar. De små skär som ändock finns har stor betydelse som häckplats för både änder, måsar och tärnor. Det gäller inte minst de i Kvarnviken i norr där både fisktärna och ibland silltrut häckar och där skräntärna brukar rasta på sommaren.

Kristoffer Stighäll